carinasfoto

Det kan vara jobbigt att bestiga berg och djupa dalar.
Men ibland är man bara helt slut av att bara ha sovit
dåligt en natt. Har varit astrött i dag.
Ögonen har verkligen gått i kors.
Somnade 5 minuter i soffan i kväll.
Har inte fått något gjort.
Nu hägrar äntligen sängen.
Läste idag om ett par som inte får leva ihop på
ålderns höst. Den ene är dement och behöver ett
demensboende. Den andra är frisk och får inte bo
på demensboende. Konstiga regler.
Mannen uttalade sig ungefär så här:
- När man är så ledsen, så känns det som en del
av cellerna i kroppen dör.
Vackert sagt.
När mina barn hemma igen då känner jag mig hel.
Men utan Mikael känner jag mig halv.
Hur går det ihop?
Denna ständiga saknad.
Men då vet man att man lever för det känns.

Casper somnade i Soffan i går kväll. Vi satt och pratade för att i nästa
sekund somna.