Solros och tröst...

Gråt flicka i min famn.
Hos mig är du alltid trygg.
Vågornas brus vaggar oss till sömn.
I gryningsljus söker vi lyckan.
Jag finns för dig, från morgon
till kväll.
Från första stegen till mina sista
andetag.
Finnas vid din sida.
Kommer inte alltid kunna skydda mot det onda.
Men alltid älska dig.
Jag kan inte göra dig rik.
Men måla ditt inre med värme.
Ljuset kommer fastna i ditt seende.
Sprid din kärlek och lyckan tar dig i din famn.
Du, mitt hjärtats barn.

Man behöver inte älska sina föräldrar men alltid sina barn.


Älskar både mina föräldrar och mina barn.
Min älskade Mikael har åkt hem och mina barn har anlänt.
Saknar honom redan.
På 10 minuter är min lägenhet upp och ner av ungarnas framfart.
Men jag älskar mina trollungar ändå.
Saknar min duktiga och söta Sofia med.


Du sa jag var en ros.
Ljuset i ditt liv.
En solros.
Du berikade mitt liv och gav mig näring
Jag växte och frodades.
Men såg inte att du gav andra näring med.
Nu växer en liten solros bredvid.
Vi är två, men utan dig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0