Överlevnad...

Ja man har precis överlevt dagen. Nä inte så
farligt som det låter. Vaknade med jätteont i halsen.
Tog två panodil och åkte till jobbet. Fick en tid till
doktorn under dagen. Han tog ett prov i halsen och sa
att det var bra. Men det kunde vara för tidigt att se något.
Så jag skulle höra av mig om det inte försvann.
Tillbaka på ruta 1. Men jag har varit lite piggare idag.
Inte som i går. Som doktorn sa det är bara att härda ut.
Att överleva, ja man försöker överleva mellan man får lön och
fram till nästa.
Lever på överlevnadsmat. Kör med överlevnads städ.
Försöker överleva  saknaden med barnen och saknaden
till Mikael. Ja veckan utan barnen känns ibland så. Men det
är också bara härda ut. Har massa saker jag kan göra.
Fast de flesta sakerna är tråkiga att göra. Har med hushåll att
göra. Tror jag skriver en dikt i stället. Man träffar många ensamma
och bittra människor i mitt yrke. Vissa har gått igenom massa
saker och överlever. Men vissa drar bara ner rullgardinen och
ger upp.

Öppna din dörr

Jag försökte se ljuset i dina ögon.
Men fann bara ett hav av fruktan.
Försökte fånga ett leende.
Du bara skakade på huvudet och sa:
- Smärtan är för evigt och jag kommer aldrig le igen.
Jag dog med kärleken.
Bakom din mur finns bara rädslan att förlora
lyckan igen.
Lyckan finns i dina drömmar.
Snälla släpp in ljuset i ditt rum.
Alla förtjänar att le igen,
Ingen smärta i världen kan stänga in en
utsträckt hand.
Öppna dina ögon och finn dina ljusglimtar.
Stäng bitterhetens dörr.
Tapetsera om ditt liv.
Vägg för vägg.
Alla klär i regnbågens färger.
Jag märkte att du skrattade idag.
Du log...
Det finns hopp.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0