carinasfoto

När man varit iväg på en sådan känslomässig resa
är det lätt att man får lite existentiell ångest över
sitt liv. Vem är du, vem är jag. En begravning
sätter i gång tankeverksamheten och man kan
lätt känna, får liksom ingen ordning på mitt
liv. Ska man ha skuggor i skymningen?
Eller är man bara kung av sand. Upp och hoppa
man måste fånga dagen.
Oj nu slank det visst in några låttexter i mitt inlägg.
Inte meningen.
Visst har det varit jobbigt med begravningen men
nu är det över. Får erkänna att min existentiell
ångest mest har varit över mitt hår de senaste
dagarna. Tänkte att jag skulle vänta med att klippa
mig till lönen kommer. Men från ena dagen till
den andra blev det katastrof. Akut behov
av en klippning.Får äta gröt hela
veckan för jag la mina sista slantar på en klippning
idag. Barnbidraget kommer på fredag så det
blir inte så många dagar. Kanske har något i frysen.
Lite annan ångest har jag för min kära son med.
Vi var till doktorn förra veckan. Han har helt
klart någon form av muskelsvaghet. Nu ska han
utredas vad det är för något. Vi åkte till vårdcentralen
och skulle ta blodprover idag. Sex rör skulle de ha
på lilla skräckslagna Casper fick man ut tre droppar
blod. Inte ett rör fick de. Vi får åka barnmottagningen
nästa vecka. Stackars min lilla son. Det var två
läkare som tittade på honom förra veckan.  De verkade jättebra
så jag känner mig trygg. Men det känns jobbigt
att veta att något är fel på sitt lilla barn. Trist att
han ska behöva genomlida en massa utredningar.
Det började inte så bra.

Full av bus, min söta lilla Casper.

Kärlekens låga? Idag är det visst alla hjärtans dag.
Puss på dig Mikael. Kram till alla.

Långhårig och ingen mascara, på väg till begravningen.
Snygg va?