När mörkret faller...

När natten viskar kryper du tätt intill.
Kan känna din mjuka päls mot min hud.
Din kalla nos på min hals.
Alltid vid min sida när vi gick igenom skog
och mark.
Kanske inte alltid vi drog åt
samma håll.
Men mot samma mål.
Vid ett vägskäl i livet var vår väg
inte den samma längre.
Jag gjorde ett val.
Men din plats fanns alltid kvar.
Din vattenskål och din filt.
Du rusade fram i livet och in i
våra hjärtan.
Allt för tidigt du försvann och blev
ett stoft med tiden.
En liten pälsboll som gav mig
så mycket glädje.
Dina steg har stannat på vägen
och tassavtrycken finns för förevigade
i våra sinnen.
En ny änglahund har tagit sin plats
himlen.
Fortsätt sprid din glädje Tarzan.

Älskad och saknad av många.

Det har verkligen varit jobbiga
dagar. Ibland blir jag så ledsen att det
känns som hela bröstkorgen ska
sprängas.
Trist att inte ha barnen hos mig.
Mammaveckan är ju slut.
Känner att jag behöver de för att
fokusera. Men det är bara att bita
ihop och hoppas att de värsta dagarna
är över snart. Vem kunde tro att
en liten hund kunde framkalla så mycket
känslor.

Empty rooms gives
empty heart.





Kommentarer
Postat av: Anders

Jag känner verkligen med dig, Carina, och vet hur det känns. 2009 var året då fyra av mina bästa vänner någonsin gick bort, alla av ålder. Tiden läker sår säger man, och på sätt och vis stämmer det, men tårar kan fortfarande blandas med leenden vid minnet av dessa trogna vänner.



Kram

Anders

2011-02-28 @ 21:00:19
URL: http://www.andersreitmaier.wordpress.com
Postat av: Carina

Att förlora så många under ett år måste varit jobbigt. Två på kort tid är knappt vad man mäktar med. Men livet måste gå vidare. Ja tårar, minnen och glädje är en salig blandning och tiden läker nog alla sår tillslut. Tack för dina värmande ord.

Kram

2011-02-28 @ 22:02:19
Postat av: karin

så fint skrivet allt stämmer precis kram

2011-02-28 @ 22:19:12
Postat av: Carina

Tack Mamma, kram

2011-02-28 @ 22:31:15
Postat av: Moncan

oh shit, har inte varit här och kikat på ett tag. Nu grinar jag för fullt. Storkramen!

2011-03-03 @ 20:04:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0