1+1=Losec eller arv???

Förklarade i går för mina barn att jag varit hos
läkaren och fått medicin. Har ingen om vad
jag sa som fick de genast att diskutera mitt arv.
Jasmine ville ärva mina pengar och Casper ville
ha min dator. Försökte förklara att jag inte hade tänkt
att dö ännu. Får säga att de tog min förmodade
död väldigt bra. De är för söta.
I morse var jag riktigt kass.
En blixtrande huvudvärk på topp med det andra.
Ingen bra dag alls. Sov till klockan 12 och huvudvärken
har nästan nyss släppt.
Jag har inte haft det så stressigt på jobbet sedan
jag började som sjuksköterska den sista tiden.
Förändringar på gång och känner att man får lite
magont över det hela. Men jag skyller inte allt
på mitt jobb om det nu är stressutlöst det jag har.
Många bollar i luften och högt tempo nästan alltid i mitt liv.
Lägg sedan till lite problem med en nära släkting
så bliver väl 1+1=Losec.
Jag är väldigt ledsen över hur saker och ting kan bli.
Om jag gör fel så kan jag erkänna det motvilligt och be
om ursäkt efter hand. Men tydligen ligger det inte för
alla att göra det. För gör man ett grovt övertramp och gör
andra ledsna så får man faktiskt krypa till korset och be
om ursäkt. För man ska vara rädd om de man har runt omkring
sig. Jag älskar vederbörande ändå. Men vissa saker
går bara inte att stryka ett streck över. Ni vet var jag finns.
Om någon är asförbannad så innebär det att man är
jätteledsen. Jag kan alltid förlåta och gå vidare.

Söta Jasmine.

leker modell på taket,

Tar sig en tupplur.

Reser sig igen. Vaknade lustigt nog med Torstens Flinks låt i huvudet
i morse, jag reser mig igen. Det gör jag också. Jag reser mig alltid igen för jag
har som sagt så många underbara människor runt omkring. Min kloka
dotter Sofia som ger så bra råd. Lilla mamma som man alltid kan
gråta ut en stund hos och får en på bra humör. Älskade Jörgen som
är det bästa som finns. Mina barn och Wiktor som förgyller mitt liv.
Love and peace.


Kommentarer
Postat av: Viveca

Ta hand om dig ordentligt nu och krya på dig. Varken du eller jobbet tjänar på att du stressar med att komma tillbaks innan du är frisk. Det är ett tufft jobb vi har, speciellt när patientansvaret sträcker sig över ett ett visst antal patienter eller ett område och inte över en viss grad av arbetsbelastning. Som ssk förväntas man kunna lösa allt och dela sig i tusen delar. På något sätt fixar vi det utan att patienterna kommer i kläm men vad händer med oss själva?

Kram!

2012-03-21 @ 19:22:03
Postat av: Carina

Tack Viveca. Just precis. Man kan ha bara ett fåtal patienter och ha fullt upp ändå. En patient kan kräva hur mycket som helst. Jag älskar mitt jobb men ibland kan det bli för mycket. Jag kommer snart igen.

Kram

2012-03-21 @ 19:39:49
Postat av: Moncan

Vad goa ungar du har! Satt här och skrattade gott åt det. Hörrö, jag kan väl få ärva dina ungar? :-D Eller kanske nåt sånt där Kinectspel eller vad det heter, eller har du nåt Wii eller nåt annat som gör att man rör på fläsket? :-D

Kram på dej.

2012-03-22 @ 10:09:14
URL: http://annicapingo.blogspot.com
Postat av: Carina

Ungarna sa inte vems som skulle ha kinect. Men jag vet att Sofia gärna vill ha det. men jag ska tänka på dig i mitt testamente. kram tillbaka

2012-03-22 @ 11:00:40
Postat av: Moncan

Jamen jag är mycket fetare än Fia så jag borde ha förtur! Haha! Nej Carina, du får allt ta och leva ett bra tag till <3

Kram!

2012-03-23 @ 07:44:09
URL: http://annicapingo.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0