Shit vad rädd jag blev...

De stod helt plötsligt utanför min dörr.
Hade känt mig förföljd den senaste dagarna.
Okänd signatur har lämnat spår vid flera tillfällen.
Bankat på dörren och sedan stuckit
iväg.
Nu bankade det hårt på dörren igen.
Sakta vred jag upp dörrlåset.
Svalde och kunde höra mina pulsslag.
Vred snabbt ner handtaget och öppnade
med ett ryck.
Shit vad rädd jag blev.
Utanför hade ytterbelysningen slocknat.
Ur mörkret kunde jag urskilja deras
ögon. De stirrade på mig.
Svartklädda och håren stod på alla håll
och kanter.
Iskallt lämnade de fram en svart kittel och
skrek.
- Bus eller godis.
Jag hoppade faktiskt högt i kväll när några,
lite äldre barn knackade på.
Ytterbelysning var inte tänd och de så
riktigt läskiga ut. Jag skrek nog lite
när jag öppnade. Var inte alls beredd.
I går kom det två andra lite sötare häxor.
Eller en spiderman och en häxa.
Casper och Jasmine knackade på.
Jättesöta.
I helgen har jag varit jätteförkyld och varit
lite pms tjurig. Typiskt när jag och Mikael
skulle ha myshelg. Jag tror att han stod ut ändå.
Försökt att hålla humöret uppe så gått jag
har kunnat. En lugn helg har det varit.
Nu har busfröna anlänt och i morgon är dagis stängt.
Jag fick ta semester. Ska försöka fixa vinterdäck
till bilen. Ringa runt och kolla vart jag får
bästa pris.

Jasmine, min lilla häxa. Casper fastnade inte på bild.

Fick bli en bild på vovva som verkat ha sett det himla bra
programmet "så mycket bättre".
Di levas tolkning av sträck ut min hand är så himla bra.
Lika bra program i går.

Stenigt...

Livets väg är en resa bland stock och sten.
Stora stenar som man knappt kan gå över
och små stenar som blir ett gnagande
skavsår.
Man möter stora hinder som ger huvudbry
och små man knappt märker.
Du får ris och du får ros.
Rosorna torkar du och lägger på en hylla
och bevarar.
Riset lägger du på hög och försöker glömma bort.
Men envist finns det spår överallt.
Små kvistar som sticker fram när du minst anar.
Både ris och ros har det varit för mig den senaste
tiden. Riset försöker jag glömma och solar
mig lite i glansen i stället. Vissa människor är
stora energitjuvar och är inte värde att spilla
sin power på.
På Nyhems servicehus väller fina kommentarer
in om mina foton. De lockar fram så mycket hos
de äldre. En plockade fram sin gamla kamera och ville
ut och fotografera igen. De visar
fotografier och berättar om sina erfarenheter av fotografering.
Någon berättade hur hon fick bära stativ och reflexskärm
när hennes make skulle ut och fotografera.
Det är verkligen roligt när andra blir inspirerad
av vad man gör. Någon ville till och med köpa
ett av mina foto. (En personal)
Igår var jag på Facebook filmen social network med
kompisen Lena. Mycket bra film. Kul att se hur allt
började. Efter filmen gick vi fikade. Varm choklad
och morotskaka. Lena är verkligen en kanon
trevlig och härlig tjej.

En sten med smiles. Ungefär så har min vecka sett ut.
Ikväll har jag städat för i morgon kommer Mikael.






Då var det klippt.

Har klippt mig i dag. Casper klagade på min frissa
och uttryckte sig ganska kraftigt att jag
var i stor behov av en klippning.
Ingen ny frissa men en ny frisör.

Tjusigt va?

Roat mig med webcameran
I morgon blir det bio med Lena. Vi ska se facebookfilmen.

Höstbilder


Fotoutställning...

Då var det klart. Mina foton finns i glasmontern på Nyhems
servicehus. Det blev verkligen uppskattat, både bland
de äldre, personalen, byggjobbare, anhöriga och städerskan.
Jättekul. Jag har redan fått erbjudan att
ställa ut på två boende till. Känner mig stolt idag.
Upp som en sol.
I går åkte jag till Mikael och vi hade en helt underbart mysig kväll.
Lägenheten känns som vanligt tom ikväll. Men jag har ganska
mycket inbokat denna vecka så jag ska nog överleva.
Tog en liten runda på östra stranden och ut mot piren.
Testade hur vattentäta mina skor var. Hyfsat med tanke
på hur blött det var. Blir riktigt kort promenad. Precis som
detta blogg inlägget blev.

Förbannat fina bilder tyckte denna personen.


Blomman med biet blev mångas favoriter.
Gå gärna dit och titta. Finns precis till höger när man kommer in.


Ned som en pannkaka...

Ja alla dagar i livet kan ju inte vara bra.
I motgångar blir man stark eller?
Har fått lite kritik för min blogg och som ni ser
valde jag att ta bort förra inlägget.
Kunde inte i min vildaste fantasi tro att
någon skulle ta illa upp för det inlägget.
Min blogg är inte offentlig och jag delar den
med mina vänner. Tycker man inte om vad
jag skriver kan man välja en annan sidan.
Men skit samma ned som en pannkaka och
upp som en sol. Jag skriver för min skull.
Tappade gnistan men nu är jag tillbaka.
Ingen kan stoppa det skrivna orden.
Nu får jag väl skit för detta inlägget.
Men jag bryr mig inte.
Idag åkte jag en runda till gekås igen.
Handlade fler fotoramar. Nästa vecka ska
jag ställa ut mina foton på Nyhems servicehus.
Finns en massa tomma glasmontrar där
och jag frågade om jag kunde fylla det med
mina foton istället. Det fick jag.
Tror det blir uppskattat.
Har även fått ett usb minne och fylla foton med till
fritidsverksamheten i kommunen. Ska göra några
bildspel som de äldre kan sitta och prata om.
Roligt att bilderna kommer till nytta.
Idag sa Casper att jag såg ut som en apa i håret och
behövde gå och klippa mig.
Jag hade tänkt att gå och klippa mig när jag
fått lön. Lite sårad av hans hårda ord. Men av barn och
fyllehundar får man veta sanningen.
Haha, han är för söt min son.


Lite Stockholm.








Usch,

Beslöt mig att ta bort detta inlägg.











Ny modell...

Idag har min mamma fått vara modell för en dag.

Vilket hår hon har. Vilken snygging på 67 år.
Ja stövlarna känner ni väl igen.

Eftersom Casper är sjuk fick vi vara inne. Tyvärr inga roliga
bakgrunder.

Mammas nya kärlek, hunden Tarzan.

Ansikten...

Finns i olika skepnader.

Vissa gömmer sig bakom en mask. Visar aldrig sitt rätta jag.

Vissa målar sig och visar aldrig den nakna sanningen.

Andra har pokerface. Du kan aldrig läsa deras tankar eller känslor.

Sedan finns det helt vanliga och enkla ansikten.
Som bär spår av trötthet.

Några till foton från Stockholm.
Är hemma för sjukt barn idag. Casper har precis vaknat till liv och
äter lite frukost. Sov till klockan 13.00.
Fick tillslut ge honom panodil fast han sov och då vaknade han. Febern är
tillfälligt nere. Inte alls pigg min lilla son.
Min mamma har anlänt. I morgon skulle vi åka till ullared.
Antagligen kan vi inte göra det eftersom Casper är sjuk.
Vi får sitta hemma och spela kort eller något.




Storstad, rysk vodka och minkar...

När vi körde upp till Stockholm i fredags passerade
vi 13 döda minkar. Varit någon smart typ som släppte
ut minkar i Småland. Inte för jag gillar minkfarmar
men inte är det så mycket bättre att sluta sina dagar
överkörd på vägen. Såg en levande mink när vi körde
hem. Det är ju så söta.
Stockholm har varit mycket trevlig. Vi bodde hos några
kompisar till Mikael. Tommy och hans ryska fru.
Har nästan känns som vi har varit utomlands för vi har
lärt oss ryska, druckit rysk vodka och ätit rysk mat.
De har varit mycket gästvänliga och guidat runt oss
i stan. I fredags var vi på musikalen i Hetaste Laget.
Den var svinbra. Helt underbar. Den var 3 timmar lång.
Men 3 timmar har aldrig gått så fort. Så rolig och underhållande.
På lördagen blev det shopping. Nä ingen shopping. Allt var
ju svindyrt. Köpte lite små grejer till ungarna det var
allt.
Hade egentligen tänk att köra hem direkt i morgon till jobbet
men fick åka hem redan idag. Casper är sjuk, feber och som
han säger att han har ont i hjärnan. Jasmine hade varit magsjuk
förra veckan. Mycket som går nu.  I kväll är jag helt slut.
Får skriva mer i morgon.

Lite lockar och nagellack kvällen till ära.

Söta vi är va...


Tommy och hans fru,

Färjan åkte vi inte.

Mer bilder i morgon.


En extra knorr i livet...

Ibland går bara livet runt i ekorrhjulet.
Äta, jobba sova dö.
Finns det ingen extra knorr i livet?
Missförstå mig inte.
Jag trivs kanon med livet och tycker om mitt
arbete.
Älskar att pyssla om gamlingar och de sjuka
i kommunen. Reda ut blödande näsor, hjälpa
enbenta med omläggningar. De filosofiska samtal om
varför Gud glömmer vissa 97 åringar.
Försöka liva upp stämningen för vissa bittra
och negativa människor. Stånga mig blodig med
envisa anhöriga som kanske inte kan se sin kärestas
bästa. Ringa ambulanser och ge sprutor till höger och
vänster. Nä mitt jobb gillar jag. De är verkligen
stimulerande. Det är nog att jobba heltid som jag egentligen
inte trivs med. Finns så mycket roligt man också
vill göra. Jag är nog lite upplevelse människa.
Fast jag hatar att flyga och blir hypernervös när det
är förändringar. Går detta ihop?
Ja en extra knorr i livet denna vecka med att åka
till Stockholm blir det i alla fall. Ett break i vardagen.
Jobbar i morgon och sedan ledig till måndag.
Hurraaaaaaaaaaaaaaaa


Höstglöd...


Livets allé genomborrar varje steg du tar.
Man famlar i runt i mörkret.

Försöker hitta alla goda karameller att suga på.
Men ändå känns beska bär längre i munnen.
Livets sura biter sig fast ändå in i märgen.

Bladen är som vackrast när de dör.
Förmultnar och blir till jord igen.

Jag finns, därför känner jag.

Ok, alla kan ha en dålig dag...

Värsta blondinbloggerskan...

Vinglade runt med höga klackar
och höll på att vricka fötter i eftermiddag med kamera
i högsta hugg.
Ja, då kände jag som en blond bloggerska.
Ok inget fel på blondiner.
Men kanske inte var så bra ide jag fick att ge mig
ut bland klipporna i Stenhuggeriet och fota barnen
med högklackat. Men efter vi varit på busfabriken så
låg kameran på sätet. Vädret helt underbart.
Vi drog ut till havet. Men det var väldigt nära att
jag förlorade fotfästet och förstörde kameran.
Min hand tog värsta smällen allt för att skydda kameran.
Lite lätt vrickade leder är ju inte hela världen i
jakten på den perfekta bilden.
Hyfsade bilder blev det. Det är svårt att fotografera
barn. Casper har nästan alltid sin tunga utanför.
Kanske för den är så lång.
Men de var riktigt duktiga idag.
När vi kom hem fikade vi ute i trädgården.
Vilken underbar dag att bli frisk på.

Är jag en riktig fotomodell nu undrade Casper.

Lilla sjöjungfrun?

Jättesnygg ung modell.

Vad smyger ni med?


Så kan man också bo.

Olika sätt att ta sig fram på...

Snygging...



Catwalk...

Lite små tråkigt dag.
Ungarna och jag inte så pigga ännu.
Kände att jag ville få lite luft.
Tog några foton i trädgården.
Grannens katt posserade.

Försökte skrämma mig lite...

Skrattade sedan...

Katten Alice lurade i buskarna.

Sitter på perongen...

Sitter på livets perrong.
Människor kommer och går.
Livet fladdrar förbi likt ett x2000.
Någon kliver av och någon stiger på.
För vissa en skenande framtid, för andra
ett urspårat liv.
Människor passerar, stannar upp och glöms bort.
Någons ryggsäck är tyngre än andra.
Vissa passerar alltid livet med lättbagage.
Slitna, vackra, fula, tjocka eller smala.
Ingen minns vilken du hade när ni möttes
första gången.
Någon köper första klass och tar för sig.
En annan åker snålskjuts.
Men det spelar ingen roll vilken biljett
du köper.
Vi når alltid samma ändstation.
Du kommer alltid behöva en returbiljett.
Åk bekvämt, bär lätt bagage.
Passera livets perrong med rätt sällskap.
För när tåget är försenat behöver man ha ett
underhållande sällskap.
Sitt inte ensam...

Man kan också åka buss så klart.

Jasmine har varit sjuk idag. Haft krupphosta i natt och har
inte alls varit pigg. Blev att ta vård av sjukt barn.
Själv är jag lite piggare men rättså krasslig jag med.
Casper har också varit hostig och inte heller varit pigg.
Vi har suttit i soffan nästan hela dagen och har kollat
på filmer som vi hyrt.
Förhoppningsvis är vi piggare i morgon. Är ledig i 3 dagar
nu. Det hade ju varit kul om vi kunde hitta på något.
Lite tråkigt att bara gå hemma. Jag saknar lite vuxet sällskap.
Mikael är på fiske resa så honom kommer jag inte träffa i helgen.







Som i ett trollslag och chao Italia...

Nästan exakt klockan elva fick jag akut ont i halsen.
Blev öm i hela kroppen och ögonen kändes som in
en dimma. Fick gå bort till apoteket och köpa
lite halstabletter och energi på flaska.
Inte katten hjälpte det. Hela dagen har jag
segat mig fram. Fixa lite mat till oss och sedan
la jag mig på soffan. Inte många knop gjorda
ikväll. Hoppas verkligen jag är bättre i morgon.
Har en dag kvar och jobba sedan är jag ledig
i tre dagar. Typiskt så fort jag är ledig så är det
något. Vill ju vara pigg och hitta på något skoj
med barnen. Casper har varit snorig och hostig
sedan i han kom. Det är väl något som går.
I morse berättade min jobbarkompis att hon hade
drömt att jag hade hittat en rik man och flyttat
till Australien. Hon tyckte i drömmen att det
skulle bli lite krångligt med barnen varannan
vecka. Nä inte planer på att flytta till Australien.
Trivs så bra i Halmstad.
Men ibland undrar man hur livet hade sett ut om man
bott i tex Italien.
Måndag morgon och du öppnar de vita fönster luckorna.
Tittar ut över bakgården. Nickar godmorgon till
Åsnan Zeppo som står bundet i sitt slitna rep.
Du andas in en lätt kloakdoft blandad med citroner och oliver.
En tjärliknade kopp kaffe och ett dopp i polen får
dig att vakna. Du går med lätta steg över kullerstens
gården och några lösa hundar följer dig till närmsta
bageri. Köper några fyllda gifflar och går hem och väcker
familjen. Svärmor är redan uppe i köket och full igång
att förbereda dagens middag. Ungarna rusar runt
och åker sedan med skolbussen till skolan. Din maffia liknade
make vaknar och läser morgontidningen, bolmande
på en cigarr. Kusinerna väller in och äter frukost
högljudda och gestikulerande. Värmen är påtaglig
och oron för vinskörden löper som ett orosmoln.
Men ingen fara säger svärfar, allt är under kontroll.
Du går ut och beskådar dina ägor och konstaterande
att det blir lika varmt idag. Skyndar långsamt hela
dagen. Hänger upp lite tvätt och sveper runt
med piassavakvasten och ler åt livet.
Pratar med grannfruarna om senaste skvallret.

Ja kanske en vanlig dag i Toscana.

Gardadasjön 2008

Borta bra men hemma bäst.



Grannfejden...

Ibland jag få för mig att vara lite polis. Gör någon fel
så är jag inte den som kan hålla tyst. Något jag
tror jag fått få min far som inte eller kan vara tyst.
Ibland är det självklart bäst att hålla tyst och inte
lägga sig i. Men vi är flera grannar som tycker
att en annan granne parkerar som en krattan.
En sa häromdagen att hon vågar inte parkera
bredvid hennes bil för hon var rädd att hon
skulle köra på hennes. Idag när jag kom hem
stod hon på tvären över rutan. Över
den vita linjen.

Ni ser hur trång det är vid min svarta bil. Efter ha sett hennes parkeringar
så många gånger så var det droppen. Jag skrev en elak lapp.
" Lär dig för helvete att parkera, annars klagar jag till styrelsen och sedan
mitt namn. För jag står för det.
Sedan ikväll ringde hon upp mig och var så förbannad, Hon ansåg att
jag skulle söka psykolog hjälp och hon kunde minsann få styrelsen
att vräka mig. Hon hade bott här i 20 år och hade fått andra vräkta.
Försökte få henne att inse bara kunde ta till sig detta och förbättra
sin parkering. Nej, hon ansåg att man kan parkera så.  Gör inget
om man står på tvären. Bara man är innanför de vita linjerna.
Förklarar att det var hon inte idag. Tillslut säger hon:
-Hade du varit en riktig kvinna hade din man aldrig lämnat dig.
Slänger på luren i örat.
Jag ringer upp och säger
- Det var jag som lämnade honom och slänger på luren.
Självklart svider det när man får klagomål.
Jag parkerar själv som en kratta ibland.
Men när det är trång och få parkeringar skärper jag
mig extra.
Eftersom det kändes väldigt obehagligt när hon hotade
så ringde jag upp styrelsen och berättade om händelsen.
Självklart kan hon inte få mig vräkt.
Så går det när man leker polis. En lärdom rikare.
Hoppas hon inte har repat min bil i morgon.
Vad tycker ni? Ska man bara hålla käften och
inte ta några strider?
Leka polis och göra sig impopulär?
Le och se glad ut och vara arg inombords?



Höstmys...

Får lov att säga att hösten är mysig.
Härliga färger och man behöver inte ha dåligt
samvete för man sitter inne.
Idag fick vi sitta inne för det brann på industriområdet.
Giftig rök låg över Fyllinge. Eftersom det blåste som
bara den och inte luktade nämnvärt så var det nog ingen
större fara. Men vi satsade på lite städning
och höstpyssel. Barnen har gjort fler figurer av
kastanjerna. Jasmines tålamod tröt  fort då de gick
sönder hela tiden.
Casper ville bada och låg länge i badkaret.
När jag sa till honom att hans skulle gå upp för
hans hud blir för torr, säger han:
- Jag är ju jätteblött, då kan jag ju inte bli torr.
Nä ,lite konstigt är det ju att man blir torr av att bada.

Mitt höstpyssel.

Bildpyssel. Det är en liten fågel i hörnet.


Skilda världar...

Ja mitt liv har verkligen olika kontraster.
Ena veckan lever man ungkarlsliv.
Uppe sent och äter ute varje dag.
Har ingen större ordning hemma och allt
i kylskåpet blir gammalt.
Humöret kan ju pendla i ens liv. Glad, ledsen
eller arg men den veckan har jag bara
pendlat mellan Halmstad och Gislaved.
Varit ganska mycket i Gislaved fast jag
har jobbet. Det tar cirka 1 timme och tio
minuter. Inga problem bara skruva upp stereon.
Idag har mammaveckan börjat lite tidigare
än vanligt.  Deras pappa skulle iväg. Körde hem
i eftermiddag från Gislaved.
Då får man skärpa sig. Laga hyfsad mat
Ha frukt och grönsaker hemma. Inte sitta
uppe för länge på kvällen. Se barn tv och försöka
hitta på något skoj med barnen.
Vi gick på kastanjejakt idag. De hittade en
spann full. Vi har gjort giraffer och spindlar av
kastanjerna.

Hmm, en kastanj med taggar på. Konstigt  tycker Casper.

Bara öppna skalet så klart.

Jasmine plockade mest och Casper studerade noga sina kastanjer.

Äppelkaka gjorde jag i förmiddags med Mikael.

Ibland leker de så fint.

Inga ätbara bär.

En giraff i sin bur.



RSS 2.0