carinasfoto

Är man kommunanställd är man inte bortskämd med
privilegium. Inga fallskärmar eller fina presenter. Men
ibland slår man på stort och bjuder på julbord. Jag hade
verkligen sett fram emot detta. Men redan på tisdagen
gick ryktet om ett urdåligt julbord. Maten var det inget
fel på men vissa hade fått köat i flera timmar. Någon
gick tillslut hem och lagade egen mat. Ett mail gick ut
till alla där man ber om ursäkt. De skulle göra allt för att
det skulle bli bättre. Julbordet var på galejan. Vi är
ju några tusen som skulle äta delat på fyra kvällar. Har inte
varit sådana här problem andra år. Alla förväntningar och
nöjet att gå dit bara försvann. Men gratis mat kan man
inte missa.

Kul när man stått i en halvtimme så är maten slut. Påfyllningen dröjer.

Några snygga tjejer väntar på grönkål och annat.

Roligt att hemvårdsförvalltninges chef roade sig i alla fall. Vi fick ingen
utskällning i år(ni minns väl hennes ord efter bäckagårdsskandalen) eller
dåliga hattskämt. Hon gjorde en viss liknelse med vårt julbord och gekåsköerna.
Nästa år kommer nog ingen gå dit om det blir julbord på Galejan igen.

En blek Elvis kopia stod för underhållningen. Vi satt nästan längst bak men
det var ändå svårt att prata med varandra för den höga ljudnivån skull.
Jag tyckte att den kalla maten var jättegod och den fick vi snabbt.
Men jag stannade inte länge. Sket i julgröten.

I kväll blev det julpyssel och pepparkaksbakning. Mysigt men nu är
jag helt slut. Pepparkaksdeg och mjöl överallt. En deg som aldrig tog
slut. I morgon ska vi göra färdigt pepparkakshuset. Eller Jörgen och
barnen får fortsätta med sitt lilla projekt.