carinasfoto -

Önskade kanske att jag...

Köpt en chihuahua i veckan istället för en stor Dalmatiner. För efter olyckan på jobbet så har det varit lite tungt att vara hundägare. Men jag skulle inte sälja Mille för allt smör i Småland. Han är världens bästa hund. Alla kanske inte vet vad jag råkade ut på jobbet häromdagen. Gick bakom en vårdtagare som helt plötsligt säger. "Hjälp jag svimmar" och faller rakt i min famn. Få cirka 75 kg rakt i famnen när man inte är beredd gör ont. Fick en låsning i bröstkorgen och det har varit jobbigt att andas. Känts som lunginflammation utan hosta. Även haft ont i ryggen och svanskotan. Min redan skadade tennisarmbåge fick också sig en törn. Det har verkligen känts som jag blivit överkörd av en ångvält. Gick till läkaren och tur i oturen så fick jag en kortisonspruta i armbågen och fick en ny tablettl Tradil som jag ska ta för inflammationen. Kortisonsprutan har gjort susen för armbågen. Så inget ont som inte haft något gott med sig. Men det gör ont fortfarande. Speciellt att sitta vid datorn gör ont. Jag hoppas att jag kan börja jobba på onsdag igen. Måste prova i alla fall.

Vår söta goa Mille som idag ligger utslagen i soffan. Fortfarande trött efter ha lekt med sin syster i går.

Annars har han en himla go kompis som heter Ove också.

Söta Ove och Mille.

Ungarna har hittat en ny lekplats Skateparken.

Casper är så duktig på sparkcykel. Helt otroligt så duktig och pigg han varit i sommar. Vi har knappt använt rullstolen. Sommaren är ju bästa tiden för muskelsjuka. D-vitamin gör susen. Tufft att börja skolan. Gå upp tidigt och all koncentration tar på krafterna. En kväll var han så trött att han grät. Vi har haft skolmöte och pratat mycket om hans nedsatta arbetsminne och kanske han får specialhjälp efter jul. Den 5 september ska vi träffa handkirurgen och de ska kolla hans krokiga fingrar.

Casper har växt så mycket från förra året. Då var han bara skinn och ben.

Jasmine har också växt och är så söt liten donna. Här i skateparken.

De har varit så duktiga alla tre och hjälpt till med allt nu när jag varit skadad.

Sofia har nu flyttat till Stockholm och börjar idag sitt nya jobb som ombudsman för SSU. Lycka till säger vi till henne. Om någon känner till en ledig lägenhet i Stockholm så hör av er. Hon är skötsam och rökfri. Fast inkomst. Fyller snart 25 år min duktiga dotter. Ni följer väl henne på twittter och bloggen?

www.sofialund.se

Håll tummarna för mig att det ska bli bättre nu i rygg och allt.

2013-08-26 @ 11:03:27 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Lektion nummer ett...

Ibland lär man sig en läxa den hårda vägen.

Om man ska göra en utflykt.

Nummer ett: lita inte på väderprognosen. Även om solen strålar hemma

så kan det regna två mil bort. Extra kläder bra att ha med.

Nummer två: skit i kameran. Har man två barn, varav ett behöver rullstol och lägg till en bångstyrig hundvalp så har du händerna fulla ändå.

Nummer tre: skit i fikan om du inte tänkt köpa ny ryggsäck.

Åkte ut till skogen och ön idag. När vi gått en bit så öppnade himlen sig. En riktig skur. Vi rusade in i skogen och försökte ta skydd.

Mysigt tyckte Mille och satte svansen högt.

Upp på stockar och stenar.

Undersöka allt.

Bra med keps när det regnar.

Kniv ska man ha med så man kan tälja pinnar tyckte Casper.

Ropade matte att det var fika?

Inga bilder från den kaotiska fikan. Mille gjorde allt för att stjäla bullar. Ryggsäcken var full av juice. Tre olika sorters bakverk hade jag lagt i samma påse. Låg sedan i en stor klump och de tre olika sorterna passade inte alls ihop. Nä ingen mysa fika.

När jag skulle fota höll Jasmine på att köra rullstolen med Casper i sjön. Jag vinglade med kameran och Mille.

Lätt att motiven blir sneda med MIlle i handen.

Skönt att vara hemma igen efter denna tur. Men frisk luft och natur är aldrig fel.

2013-08-11 @ 16:21:00 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Vänstra, hästar och bad.

Har länge haft ont i min armbåge. Typ sedan i april. Häromdagen stod jag inte ut längre. Gick till sjukgymnasten och fick reda på att jag hade tennisarmbåge och jag skulle vila och avlasta den. Jag fick inte använda höger arm alls. Han sa att jag skulle vänstra. Men inte katten kan jag göra saker med vänster arm. Fick ett band att sätta på armen. Det funkade så bra. Fattar inte hur det går till Men det avlastar tydligen muskeln och lindrar smärtan.

Ungarna som varit på vift med sina andra föräldrar är på plats. Får säga att man inte riktigt är inne i mammarollen. Van att vara själv och bara ta hand om Mille. Alla ljud och stoj. Men man vänjer sig snabbt igen.