Himmel och pannkaka...
Eller vilse i pannkakan har jag varit idag. Ok vilse i Lund om sanningen ska
fram. Denna kyliga morgon styrde ja kosan söderut och trodde att där skulle jag finna värmen.
Men efter Hallandsåsen fann jag bara snö. Förra helgen var det 18 grader varmt och idag ser man snö.
Hallå vad händer med klimatet? Ska man börja och bli orolig. Trodde att vi gick mot
varmare klimat och att man snart kan odla apelsiner i Skåne. Men nu vet jag inte vad jag ska tro längre.
Ett suddigt bildbevis. ifall ni inte skulle tro mig.
Efter en god lunch på stan tog Sofia och jag en tur i den botaniska trädgården.
Så otroligt vackert det var där.
Tyvärr hade jag glömt att ladda kamera så det blev inte så många foton :( Hur klantig
får man bli?
En bröllopsfotografering ägde rum i den vackra parken. Tjuvfotade lite.
Lite shopping blev det senare på Nova.
Hittade ett par jeans. En mysig mor och dotter dag.
Igår var jag på Bulls med mina jobbarkompisar. Vi firade Goska som har fyllt 50 år. Känns
som alla femtioåringar blir bara yngre och yngre.
I kväll blir det bänka sig framför tv och så mycket bättre.
I huvudet på en 43-åring..
Fick nästan fundera. Hur gammal är jag? 43 år stämmer nog rätt så
hyfsat. Fast för ett tag sedan kände jag mig som 104 år. Så trött
och sliten. Nu har jag startat mitt nya liv. Bort med allt ont som varit.
Peppar peppar så har det gått riktigt bra. Trodde aldrig att det skulle
gå så bra att jobba med mitt onda knä. Gick min första långpromenad
på länge i söndags. I dag har jag börjat träna på gym. Lite öm nu efteråt.
Men det känns riktigt bra. Nu är jag på G.
Smärtans ansikte har försvunnit.
Pigg och glad ska man vara. Precis som denna lilla krabaten som dök upp
här utanför häromdagen. Tack till Peter i fotoklubben som hjälpte mig snygga till reflexen i ögat
här utanför häromdagen. Tack till Peter i fotoklubben som hjälpte mig snygga till reflexen i ögat
på ekorren.
Vackert som i en saga? Sagoängen besökte vi häromdagen. Vackra Galgberget. (Kan
vara Jörgen som tog detta fotot.)
Min lilla söta smula ställer upp som modell.
Casper har tappat en tand och nästa vecka åker vi till Göteborg. Det är jdet u sportlov och då passar
vi på att besöka Drottning Silvias barnsjukhus. Nu är han äntligen kallad för att få sin
andningsmask. Han har ju andningsuppehåll på natten.
Jörgen fikar och det var verkligen varmt i lördags. 18 grader varmt,
I söndags var det kanske inte lika varmt. Men vi passade på att grilla på stranden.
Så tankar som snurrar nu i mitt huvudet idag är energi och kärlek till min familj.
Hoppas ni andra också har det bra, Kärlek till er alla.
Fotboll är livet....
Trodde väl aldrig att jag skulle gå på fotboll i ösregn.
Men vad gör man inte för att se sin älskling på plan.
Nu kanske Jörgen inte skulle spela fotboll men dock vistas på plan
ett kort ögonblick.
En annan känd sportikon var självklart på plats för att se den spännande och avgörande
matchen på Örjans vall. Jörgens pappa Ingemar.
Drama på planen mellan Nike och Halmia.
Nästan kul och lite spännande att se grabbarna jaga den lilla bollen. Härlig stämning
på läktaren då Halmia är på väg att vinna hela serien.
Glädjen var stor för Halmia som vann med 3-1.
Jörgen överlämnar en check från Team Sportia och Umbro.
Vilken härlig glädje.
I morgon återgår jag till jobbet. Lite bättre men lång ifrån bra. Jag hoppas mitt knä håller
för att jobba. Håll tummarna för mig.
Vem ska man tro på...?
Ja precis som Thomas Di Leva så undrar jag vem man ska tro på.
Träffade en läkare häromdagen som tog prover och sa att mitt knä onda
inte hade med min onda fot att göra. Att det bara vara att fortsätta
med tablett Voltaren och börja med sjukgymnastik. Träffade igår en
fotspecialist. Jörgen bokade in mig på Team Sportia som har börjat med
fotanalys och skoinlägg. Samma person som gjort mitt inlägg på
sjukhuset. Han var övertygad att problemet sitter i foten. Visade precis vad
som hänt med mitt knä under flytten och renoveringen. Hur de tunga
lyften har belastat mitt knä på ett felaktigt sätt. Tyvärr hade jag redan
de bästa inläggen och bra skor som Jörgen valt ut åt mig i affären. ( Han
är verkligen duktig på skor och fötter Jörgen) Jag har ju känt att min kropp
inte tål tungt kroppsarbete :) Det är nog tyvärr så. Men jag ska försöka
komma tillbaka med att träna upp foten och knät och hjälper inte
det så kommer de göra nya inlägg. Nu börjar jag fatta galoppen. Ett problem
jag får lära mig att leva med. Bli kompis med min fot och knä.
Precis som alla vissna blommor efter frosten så kommer jag tillbaka.
Jag reser mig igen. Med voltaren så kan jag gå lite bättre nu.
Jag har varit så anti mot att ta tabletter men jag inser nu att jag måste för att bli bättre.
Ha en underbar helg alla.
Ett litet bakslag...
Dagen började bra igår. Morgonkaffet till toner
av gamla David Bowie låtar. Underbart sällskap och ett
lugn över våra liv. Målare och snickare på gång i källaren.
Kände på eftermiddagen hur det låses till i mitt knä
på något vis. Sedan kunde jag inte gå. Blev lite skraj och det
gjorde ont ända upp i ljumsken. Svullen från foten och till
ljumsken. Jörgen började prata propp i benet och efter lite rådgivning
med vårdcentralen så åkte jag upp till akuten. Ingen propp eller
skelettskada. Det sitter i musklerna och jag får fortsätta utredningen
på vårdcentralen. Har en tid i eftermiddag.
Lite ruttet känns det att sitta i soffan och titta på våra bästa år och andra gamla tv serier.
Känns som jag är av dåligt gammalt virke.
Men jag får bara bita ihop och kämpa för att bli bättre.
Gubben höst...
Gubben höst närmare sig med stormsteg. Man vet inte riktigt vilka
kläder man ska ha på sig. Nästan man vill plocka fram sin vinterjacka de kyliga
kvällarna.
Jag har världens mysigaste jacka som jag väntar på. En härlig Didriksons
jacka vid namn Jasmine som älsklingen köpt till mig.
Inte gubbenhöst men lilla Casper.
Lite småtjurig???
Sista glansdagarna för denna tro?
De ser fortfarande goda ut.
Frestande goda.
Som en liten stjärna.
En annan älsklingsstjärna, Casper. Saknar min lilla stjärna i Lund. Min underbara Sofia.
Wiktor vill helst inte vara med på bild och inte så gärna på min blogg. Så det är inte medvetet
Wiktor vill helst inte vara med på bild och inte så gärna på min blogg. Så det är inte medvetet
att han inte kommer med på min blogg så ofta. Alla kan ju inte gilla rampljuset som mina
barn. Kommer väl en tid när de inte heller ställer upp.
Jag får liksom ingen ordning...
På mitt liv sjunger Lars Winnerbäck. Känns som det stämmer in på mig just nu,
I måndags lämnade jag över nyckeln till min lägenhet och det var som all
energi försvann i min kropp. Hade semester mån och tisdag och jag satt
i soffan som en zombie. Totalt slut. Har jätteont i mitt knät. också. Handen svullnade upp
efter första blodprovet på jobbet i onsdags men har inte gjort så ont.
Känner mig som en nittioårig kärring med massor av krämpor.
Jag är så gnällig.
Idag är jag hemma för sjukt barn. Casper fick sin influensa spruta igår.
Är öm i armen och hängig. Tur i oturen så får mitt knä vila lite. Fattar inte
hur man kan vara så defekt. Hela höger sida. Foten, knät och handen.
Så fort det känns bättre ska jag försöka sätta igång med någon form av sjukgymnastik.
Casper vilar i sitt nya rum. Inte riktigt ordning men nästan.
Nästa vecka kommer de och fortsätter med sovrummet i källaren.
Ska bli skönt att få ordning på allt.
Jag inte fotat så mycket den sista tiden. Längtar ut att få fota lite höstlöv. Kanske hinner med
något i helgen. Här ett litet foto på mamma och Bosse.
