Mardrömmar...
Det här med budgivning är verkligen en mardröm och en riktig rysare. Vi hade vår stora visning och då trodde man att buden skulle hagla in. Mäklaren sa att vi inte behövde ha ont i magen och att vi kunde sova gott. Fanns flera som var intresserade. Men inget hände. Ny visning och fler skulle kolla. Inget hjälpte. Men ett och annat bud har kommit så lite mindre ont i magen har jag. Men man vågar inte ropa hej innan man är över floden. Så rysaren fortsätter. Mäklaren sa först att det behövdes en visning till i morgon men eftersom budgivning dragit i gång så backade de ur. Vi har haft tre visningar och de innebär att varenda lilla Mille hår ska bort och hela huset ska skina. Verkligen strängt att ha så fint hela tiden. Inte en pinal får ligga framme. Ska bli skönt när allt är över.
Det är ju sportlov och vi har utmanat barnen i en Master chef junior tävling. De skall laga en tre rätters meny med god och nyttig mat. Vitsen är att de ska tycka det kul att hjälpa till och lära sig äta mer nyttig mat.
Först ut var Casper som bjöd på en helt fantastisk lasagne och en god sallad till förrätt.
Han var så duktig och hade full koll på kniven.
Stolt kille med sin nästan nyttiga bananasplit. Tuff match för de andra barnen att slå Casper mat.
I morgon ska vi träffa läkaren från Göteborg. Han kommer till barnkliniken och det ska bli intressant att höra hur utredningen ska gå vidare. Förhoppningsvis så vet han hur testerna som vi gjorde i Göteborg gick. Visserligen är han inte lungläkare utan han är expert på musklerna. Så vi får väl se. Casper träffade sin underbara hjärtläkare Solveig förra fredagen och hjärtat såg bara bra ut. Casper är pigg och glad annars.
Jag jobbar onsdag och torsdag sedan är jag ledig igen. Så vi kan ha ett mysigt lov tillsammans.
Vi får fortsätta i vår nyttiga stil och röra mer på oss och nyttig mat. Idag var vi på stranden och stötte kula och hoppade längdhopp. Mille sprang fritt och härjade runt som vanligt.
Lite probelm med foton idag så ni får nöja er med dessa.
Tiden går fort...
När man har roligt. Eller när man har mycket att göra. Som de flesta vet så har vi hittat ett hus vi vill köpa och om allt går som det går så flyttar vi in den 1/4. Vår bostadsrätt ligger nu ute till försäljning och vi har gjort allt för att städa och piffa upp den. Min kropp värkte i varenda liten led häromdagen. Jag är inte van vid hårt kroppsarbete. Men det är väl dags att bli vuxen och ta tag i sitt liv. Man kan ju inte bara, blogga och fotografera. Vi kommer att ha massor att göra i vårt nya hus. Måla och tapetsera och sedan har vi en stor trädgård att pyssla om. Men jag ser det bara positivt. Vi kommer få mer plats och kanske till och med börja bjuda hem gäster. Så trångbodda som vi har varit så har man dragit sig för att bjuda hem folk. Nu skall det bli ändring på den fronten. Någon som tycker om att renovera och måla kan få komma när som helst och hjälpa till.
Ni får gärna berätta för alla ni känner om att vår lägenhet är till salu. Väderögatan 9b i Halmstad. Visning på onsdag. Annons finns på hemnet.
Förhoppningsvis vårt nya hus.
Det är en hörntomt och på en återvändsgata.
Håll tummarna för oss.
Häromdagen var vi på dop. Jörgens brorson Jesper döpte sin lilla Abbe. Jesper är en känd fotograf och har just nu fått med sina foton på Vårsalongen i Stockholm, det ni.
Nu var det inte i denna kyrkan han döptes i men bilden tog jag för snövallarna var så stora. Ser ut som vi haft masssor av snö.
Casper har börjat med friidrott. Kanske han går i min pappa och brors spår och börjar tävla. Här provar han på att hoppa häck. Man får börja med att kliva över de innan man kan springa över de. Casper var lite trött sist för han är lite förkyld men han tycker det är kul. Det är handikappidrott han går på. Nästa vecka på alla hjärtans dag ska han träffa sin hjärtläkare. Medicinen har verkligen gjort nytta. Inte haft ont i hjärtat sedan innan jul. Rullstolen har vi inte använt på flera veckor. Den 19 ska vi träffa läkaren från Göteborg. Förhoppningsvis får vi veta hur testerna gick i Göteborg och lite nytt om fortsatt utredning kring hans sjukdom.
Världens bästa Jörgen och jag. Ha en trevlig helg och kärlek till er alla.
Som det kan bli...
Förra gången vi var i Göteborg och besökte muskelteamet för 1.5 år sedan så grät jag väldigt mycket på hemvägen. Fick säga till Casper att jag fått något i ögat. Han vägde 18 kg och var bara skinn och ben. Orkade ingenting. Han skulle ha smör och grädde i alla mat och ha rullstol. Nu fick vi ett helt annat besked. Casper hade ökat sin vikt med 75 % och musklerna klarar inte av den viktökningen. De har testat och mätt varenda liten muskel. På vissa saker hade det blev en försämring med 50 % pg av viktökningen. Casper måste vara smalare och gå ned i vikt. Man var ju bara glad över hans viktökning. Men det hade visst blivit för mycket av det goda. Det som var positivt var att han fått mer uthållighet och andningen låg nu på 60 % iställer för 58. Han kunde gå sex minuter i rask takt. Vi har ju använt rullstolen mindre och mindre för han har varit mycket piggare.
Smal kille 2012.
Inte lika smal 2013. Vi fick många råd och tips hur vi skulle göra med hans kost. Casper har även fått en morot för att klara sin viktnedgång eller åtminstone behålla sin vikt ett tag så att det jämnar till sig med längden. Inte kul att förneka honom godsaker och livets goda. Men vi får köra hela familjen på samma koncept. Klarar han det fram till sommaren så ska han få en Iphone.
Jag blir ju inte ledsen om jag går ned några kg. I veckan har vi rört på oss mer. Varit ute med hunden och dansat kinect spel. Det är faktiskt jättekul och man blir helt slut. Lagat mat med smal grädde och ändrat våra frukostvanor. Förhoppningsvis så går vi ned tillsammans. Även om det var hårt med att får reda på att vissa saker försämrats med 50 % så kändes det i stora hela bra. Hjärtläkaren sa att han skulle må bättre och bli starkare av hjärtmedicinen han äter och jag ser ju nu att det beror mycket på den att han blivit bättre. Tänkte kanske att det berodde på den milda vinter. De tycker fortfarande att man ska åka utomlands med honom på vintern. Önskade att vi hade råd och tid.
Jag blir ju inte ledsen om jag går ned några kg. I veckan har vi rört på oss mer. Varit ute med hunden och dansat kinect spel. Det är faktiskt jättekul och man blir helt slut. Lagat mat med smal grädde och ändrat våra frukostvanor. Förhoppningsvis så går vi ned tillsammans. Även om det var hårt med att får reda på att vissa saker försämrats med 50 % så kändes det i stora hela bra. Hjärtläkaren sa att han skulle må bättre och bli starkare av hjärtmedicinen han äter och jag ser ju nu att det beror mycket på den att han blivit bättre. Tänkte kanske att det berodde på den milda vinter. De tycker fortfarande att man ska åka utomlands med honom på vintern. Önskade att vi hade råd och tid.
Min lilla räka. Vi var också på ögonkliniken och då visade sig att Casper inte behövde glasögon längre. Han har sagt i flera månader att han ser bra och inte behöver glasögon längre. De fick hämta en till apparat men det stämde att hans syn var bra. Ögonen hade växt till sig.
Känns som det blåser nya vindar i vårt liv. Nästa vecka blir det en ny tripp till Göteborg. Denna gången ska vi kolla upp hans andningskapacitet. Förhoppningsvis inga negativa besked. Då ska vi sova över och de kommer kolla honom en gång i timmen på natten och göra olika tester. Vi brukar bli lite trötta efter en natt där. Själv har jag de senaste veckorna haft en hel del sömnbesvär. Olika problem som gnager från och till. Hoppas att de nya året ger mig mer sömn och mindre problem. 2014 har ju annars börjat bra.
Jul,jul strålande jul...
Efter sista passet på jobbet den 23 december så kändes det som det värkte i varenda led. Alla julförberedelser och en besvärlig omläggning på jobbet hade satt sina spår. En omläggning som tar en timme i ett litet obekvämt utrymme med böjd rygg. Fruktansvärd arbetsmiljö och stressigt att få ordning på allt inför alla röda dagar då vi är mindre personal. Men jag drog i mig en redbull när jag kom hem. Musik på hög nivå. Kelade med söta Mille och lyssnade på Peter Jöbaks Halleluja. Sedan var jag i fin form för alla förberedelser på julafton med 14 personer på jullunch och sedan alla barnen och tomten på kvällen.
Söta Wiktor hade vi firat på söndagen. Stolt kille som fyllde 12 år den 22/12. Vilken tur att hans mamma fixat ett så fint kalas hemma hos henne. Tack så jättemycket. Supergoda landgångar och massa andra godsaker.
Jag och Jörgen hemma hos Wiktors mamma.
Fullt hus blev det sedan hemma på julafton.
Vilken tur vi fick så fin hjälp speciellt av Jörgen syster Ilone.
Sedan blev lite kaos för det kom en tomte som hade lite bråttom för han hade ju 6 miljarder människor till som han han skulle till. Lite trångt blev det och vissa skulle gå och alla barnen kom hem samtidigt. Vi får planera bättre nästa gång.
Snäll tomte delar ut julklapapr.
Många paket blev det men inte många foton. Jag hade liksom inte tid.
Väldigt mycket mat hade vi. Tror att Jansons och grönkålen blev favoriterna.
Linda dök upp en stund. Inte lika trångt då. Linda som har en lite Dexer i magen. En liten pojke som skall komma den 21/5. Sofia och Aliev kom också men de fastnade inte på några bilder precis.
Sedan hade vi en väldigt busig valp. Inte lätt att ha så mycket gäster och en busig hundvalp. Han är ju så stor och klumpig. Vissa blir lite rädd för honom. Han är ju världens snällaste och vill ju bara leka. Lite slyngelålder har han och vill gärna hoppa upp och jucka när någon visar sig lite rädd. Skriv gärna lite tips på hur man få en hund att sluta jucka på gäster och deras jackor. Pinsamt men sant. Promenader och bus har det ju varit lite för lite med de senaste dagarma. Lovar att bättra mig Mille.
I går på juldagen var det dags att börja jobba igen. På kvällen var jag helt slut och sov nästan hela kvällen. Nu är jag ledig fram till måndag och ska försöka återhämta på på bästa sätt. Jobbar nyårsdagen och sedan har jag min jobbhelg framför mig.
GOD Fortsättning till er alla.
Julefrid...
Förra året vid denna tiden var jag helt slut. Jag kommer ihåg att jag satt med adventstakarna i handen och orkade inte sätta upp de. Hade ingen ork eller energi. Många sömnlösa nätter med Caspers andingsmaskin. Nu har den blivit en vardag för oss. Man van vänjer sig vid det mesta. Men det gör fortfarande ont i mitt mamma hjärta att han behöver, rullstol, hjärtmedicin och andningsmasken. Men växer och frodas gör han verkligen. I går såg jag en liten snutt på tv om familjer som behövt begrava sina barn. Storbölade och kände att jag hade allt. Jag har världens bästa barn. I morse fick jag reda på att bekant mist sitt barn. Så frutkansvärt att förlora sitt barn. Herregud vi måste vara mer rädda om varandra. Julen närmar sig med stormsteg. Inte hela världen om det inte blir som man har tänkt sig. Bara man får dela julen med de man älskar. Låt alla få plats på ett hörn. Jag sänker min krav ännu mer i år. Tänker inte hystersikt köpa en massa saker till barnen som bara ligger och skräpar på golvet. Kommer inte heller bli pyntat i alla hörn. Valpen Mille kommer säkert bara äta upp allt. En liten plastgran får det bli.
Staken i fönstret och kulorna i soffan. Oj jag menar Mille i soffan. Ni får ursäkta att han är naken.
Hade varit kul att göra barn som har det svårt, glada med en tomtehund. Min dröm är utbilda honom till vårdhund.
Han är verkligen go' mot barnen. Fast lite valpklumpig. Han har blvit så lydig och fin tack vare vår nya hundkurs. Det finns två helt fantastiska hundtränare på Halmstad brukshundklubb., Gitte och Siri. Den förra tränaren berättade alla fel vi hade men gav oss inga verktyg att jobba med. Vilken klassskilnad. Du kan vara hur duktig som helst på ditt ämne men att få människor att lyfta är en konst. Gitte Och Siri har lyft mig från hundägare till hundförare. För man kan vara hundägare och så kan man vara hundförare. Det är en stor sorg att det bara är en gång kvar. Men vi fortsätter med hundträningen på något vis. Kanske Rallylydnad.
Han är så söt vår lilla tomte.
Ser ni att både gardiner och ljusstakar har kommit upp?
Världens bästa...
Sofia fyller 25 år idag. Min lilla söta dotter som kanske inte är så liten längre. Jag får erkänna att hon faktiskt är vuxen och står på egna ben. Helt fantastisk duktig är hon.
Förra helgen åkte vi upp till Stockholm och firade hennes födelsedag. Vi hade jättemysigt och firade henne med champagne och tekniska museet.
Sofia bor ju bara inneboende i Stockholm så vi tog in på hotell allihopa. Om ni vet någon som har en bostad i Stockholm så hör av er. Alla vet ju hur bostadsituationen ser ut där.
Det var en lite rörig resa. Casper mådde inte helt bra av sin nya tabletter. Lite trött och yr. Jag gick på helspänn för detta. Fina restuaranger och ett högt stadstempo var inte barnen vana vid och de visade inte sina bästa sidor. Så lite jobbigt var det även om vi gick på spelmässan Game on för deras skull.
Tre snygga tjejer. Åtminstone två.
Sofia 25 år.
Barnen trivdes att sova i samma rum som Sofia. Busa och ha kuddkrig.
Framför hotellet. Inte alltid lätt att ta sig fram med rullstol på bussar och tunnelbana.
Det blev ingen shopping på NK. Vi hann bara till en Galleria och det var bara Jasmine som hittade lite grann där.
Som sagt världens bästa Sofia fyller 25 år i dag. Supergrattis. Vi älskar dig så och du är BÄST. Saknar dig men vi tror på dig och att du har en bra framtid i Stockholm.
K2 och blodtryck...
Vi började med medicinen men redan nästa dag hade hans blodtryck sjunkit drastiskt. Nu kände jag mig inte så tuff längre. Han var rätt pigg ändå så jag beslöt mig för att följa med honom till skolan och observera och ta blodtryck där. Det var faktiskt jättekul att se honom vara så duktig i skolan. Men han fick ont i hjärtat efter gympan och han var helt slut efter lunch. Men humöret var ändå uppe.
Det blev till att mysa och spela xbox på eftermiddagen.
På kvällen sjönk blodtrycket ännu mer och då hade vi bara halva dosen. Ge betablokerare till barn var ju något helt nytt för mig. I morse så var det så lågt att jag fick ringa hjärtläkaren. Låg under gränsen för vad hon sagt. Vi hade fått hennes direktnummer. Men hon sa att det var ingen fara att börja med den höga dosen idag. Men Casper kände sig så yr att knappt benen bar honom. Han fick stanna hemma från skolan. I morgon ska vi ha ny kontakt med läkaren och fortsätta med blodtryck och medicin.
På kvällen sjönk blodtrycket ännu mer och då hade vi bara halva dosen. Ge betablokerare till barn var ju något helt nytt för mig. I morse så var det så lågt att jag fick ringa hjärtläkaren. Låg under gränsen för vad hon sagt. Vi hade fått hennes direktnummer. Men hon sa att det var ingen fara att börja med den höga dosen idag. Men Casper kände sig så yr att knappt benen bar honom. Han fick stanna hemma från skolan. I morgon ska vi ha ny kontakt med läkaren och fortsätta med blodtryck och medicin.
Nä, livet kändes verkligen jobbigt i morse. Kändes som jag behövde någon som kramade mig och sa att allt skulle bli bra igen. Jörgen, min klippa till sambo tröstade mig självklart så gott han kunde. Jag fick lite energi och gjorde det jag brukar göra när jag är nere. Lite gammal punkmusik och lite hårda texter så kändes det inte längre som K2 utan syrgas, mer som Mount Everest med syrgas. Casper är trött och lite yr men vi fixar detta med.
Busig och söt, lilla Casper.
Varför köpa dyra leksaker när de kan roa sig med en gekåspåse?
Vi stannar hemma i morgon med. Jag frågade idag om han trodde om han skulle orka gå till skolan i morgon, då fick jag svaret "man kan inte se in i framtiden"
Hurra för lilla Casper....
Idag hyllar vi lilla Casper som blir hela 8 år. Han hade så bråttom ut när han föddes och det var jättekallt ute. Inte som idag grått, trist och nästan varmt. Vi började fira Casper redan igår.
Tårta med ljus som spelade av sig själv. Kul tyckte Casper.
God julmat. Vi firade han hemma hos hans pappa Anders. Som hade lite otur när han skulle skära upp laxpaketet. Han slant så illa med kniven att han nu ligger i Malmö handkirurgen och väntar på operation. Vi tjatade hela kvällen att han skulle åka till akuten men han vill inte förstöra Caspers fest utan åkte när gästerna åkt. Som det kan gå. Casper har i ett par veckor haft besvär med ont i hjärtat. Flera gånger har vi varit på akuten. Senast i fredags. Vi ska åka upp varje gång han får ont för de vill fånga det på ekg. Men det hinner gå över. På måndag ska vi träffa hjärtspecialisten. Jag vågar inte ens ta ett glasvin för man går på helspänn. Men vi klarade av kalaset och jag hade frågat om vi kunde slippa åka in i helgen om det inte blir jätteilla och det gick bra.
Mille klädde upp sig med fluga dagen till ära. Han var jätteduktig och alla klappade och gav honom köttbullar.
Kusinen Jonna med kompis.
Anders med sin onda hand.
En hjälm? Kanske något mer hör till.
Klart killen ska ha en cykel. Nu när han kan cykla. Det är så stort. Lilla Casper är så duktig.
Nu får nu hålla tummarna att det går bra i morgon, de har sagt att det inte är något farligt men att han antagligen behöver någon medicin.
Hundmys. Han är så go lilla Mille. Tycker om att vara med barnen och myser så fort han får tillfälle. Vår lilla solstråle. Även om det är mycket jobb så får vi så mycket tillbaka. Kärlek och utevistelse. Barnen känner sig trygga med honom. En annan nyhet är att barnens pappa väntar barn med sin sambo Linda. De kommer alltså få ett syskon i maj. Grattis Linda och Anders.
Intensiva dagar...
Fattar inte hur dagarna går så fort. Full rulle hela tiden. Dammet och tvätthögarna bara växer. Inget får man gjort. Verkar som om hela samhället ser likadant ut. Det är väl facebook och alla iphones som ställer till det. Ibland vill man bara dra ut i skogen och andas frisk luft. Sagt och gjort. Vi åkte till Värmlands djupa skogar för att få frid. Nja kanske för att hälsa på släkten. Mamsen och pappsen så klart. Höstlov och ungarna lediga från skolan. Mille var väldigt duktig och hjäpte mig att packa ur resvävskan. Tog lite tid för honom att förstå att kläderna skulle vara i resväskan. När Jörgen slutade jobbet jobbet i lördags så satte vi oss i vår nya fina bil och åkte den långa vägen till Lindfors. Ungarna blev osams innan vi ens passerat Oskarström. Grabbarna kom inte alls överens. Det blev en lång resa. Mille var dock jätteduktig. Jag var lite rädd att han skulle bli åksjuk. Han har spytt ett par gånger i bilen och jag gav honom faktisk en åksjuketablett innan vi körde.
Mille berättar om sin vardag för Erik.
Tyvärr kom Mille och mammas hund Bosse inte överens. Eller rättare, Bosse gillade inte MIlle. Allt började kännas lite hopplöst. Ungarna bråkade och hundarna bråkade. Mitt i allt fick Casper ont i hjärtat igen. Ok, tre mil från närmaste sjukhus. De har sagt från sjukhuset att vi ska åka direkt till akuten. Men som tur var så släppte det fort denna gången. Vi hann aldrig åka iväg. En jobbig hosta hade han hela tiden med.
Vädret var uruselt och ungarna blev alldes leriga av att vara ute.
Ett tappert försök att grilla korv ute i skogen.
Sedan kom stormvarningen över Halmstad. Vi fick ringa ungarnas Pappa och be honom fixa vår utemiljö hemma. Tack för detta. Inget försvann eller gick sönder i den hårda stormen. Kändes lite olustigt att följa allt på håll.
Ett mysigt besök hos lilla pappa blev det förstås.
Jörgen fick titta i lite album och böcker.
Vi hann med ett besök hos brorsan i Hållinge Lundsberg.
Vackert.
En tur med båten.
Ny kattmedlem hos brorsan. Jättesöt, tyvärr är jag allergisk mot katter och kunde inte klappa honom.
Mille fick sitta i bilen när vi var inne. Tror inte de hade kommit så bra överens.
Bråket mellan Bosse och Mille blev bara värre och vi fick till slut åka hem.
Sura Bosse.
Väl hemma fick vi förbereda Hallowenfest för barnen. Lite arbete blev det också för min del.
Några bilder från den läskiga festen.
Framöver så kommer vi fira Caspers födelsedag och en tur till Stockholm och fira världens duktigaste Sofia som fyller hela 25 år. Hon letar fortfarande efter bostad så håll ögon och öron öppna.
Ha det underbart ni där ute i cyberspace.
Baddare och klot....
En intensiv vecka med barnen har det varit. En mammavecka går så fort. Men vi har hunnit med mycket. Hundkurser med Mille. Bowling med barnen och urflykt på Sagoängen. Vi har också köpt en ny bil.
Vad finns där under?
Lite pompigt att få dra bort skynket.
Blå och fin Dacia. Nu behöver jag inte vara nervös att hitta i Göteborg längre. Inbyggd gps.
Casper är en riktig baddare både på att bowla och simma, Han har tagit ett nytt simmärke häromdagen. Ni ska bara veta hur stort detta är för lilla Casper. Ett enormt framsteg och han kan nu simma 25 meter. Han simmar på habiliteringen. Jag är så stolt och glad för hans skull.
Lilla sjöjungfrun Jasmine har varit lite sjuk i veckan. Kräktes i fredags. Hoppas vi andra slipper kräksjukan.
Tjusigt på Galgberget idag.
Casper och Mille kom med i tidningen 7 dagar. Inte med denna bilden.
Men med denna bilden.
När man får den där känslan...
Samtidigt som man vill suga länge på karamellen och njuta av stunden så kan man inte slappna av. För när man varit med om flera positiva saker så tänker jag snabbt att nu kommer något negativt. Varför kan jag inte bara njuta och vara glad? På jobbet genomför vi en omorganisation ch den kommer bli tuff men jag är ändå jätteglad för nu kommer jag inte vara poolsköterska hela min tid. Utan jag kommer åter få ett område att ansvara för. Min nya chef har sett till att jag får en del av kakan som alla andra. Jobbet är ju en stor del av ens liv och man vill ju ha de så bra som möjligt.
I går hade vi en mysig promenad ute vid Stenhuggeriet. Ni kan läsa mer om den på min nya blogg eller jag menar MIlles blogg.http://millespekulerar.blogg.se/ (www.millespekulerar.blogg.se )där kan ni följa livet utifrån Milles perspektiv. Jag kommer uppdatera denna med men Milles blogg är lite roligare. Men ni som inte gillar alla mina hundbilder och allt fokus på hunden kan ju stanna kvar på denna bloggen.
Ja kvällarna är korta och kallt på morgonen. Hösten är här. Mysigt när löven virvlar runt och man får ta på sig en tjockare tröja. Krypa upp i soffan och dricka varm chocklad och känna doften av stearinljus.
Häromdagen var vi på gekås och gjorde av med en massa pengar. Nu är höst och vinterkläderna inhandlade så vi är redo för hösten och vintern.
Men än så länge är det varmt och härligt på dagarna. Mille och Casper på en promenad.
En liten grej...
Idag är det söndag och jag ska göra något jag aldrig gjort förut. Jag ska rösta i kyrkovalet. Varför? jo för att Socialdemokraternas kampanj fick mig att förstå varför det var viktigt. För att hindra att högerextremer får mer inflytande i kyrkan. Min dotter Sofia har ju flyttat till Stockholm och jobbar för SSU. Hon nu i veckan jobbat hårt med den här kampanjen. Man läsa om deras kampanj i tidningar som Dn och Metro. I går hade hon fullt upp att knacka dörr och berätta om kyrkovalet.
Jo hon fick gå runt med dessa frontfigurer. Stefan Löfven. Carin Jämtin Mikael Damberg och Magdalena Andersson.
Sofia och Mikael Damberg.
Stefan Löfven och medarbetarna från SSU. Bilderna är bl.a. från Socialdemokraternas hemsida.
Jag är så glad och Stolt.
Lycklig...
Just nu känner jag mig som världens lyckligaste mamma. Man blir så rörd och glad så att tårarna rinner när man ser den lätt vingliga Casper cyklar iväg på sin cykel för första gången. Jag kämpade för några år sedan och försökte få honom att lära sig cykla. Jag visste inte då att han hade sin muskelsjukdom. Läkaren sa sedan att han inte trodde att han skulle kunna lära sig det. I sommar har han lärt sig att sparka sparkcykel och skulle få prova en balanscykel på habiliteringen. Men jag hittade Wiktors gamla cykel och Casper fick överta den. Lagade den och hade inga förhoppningar alls. Så förvånad jag blev när han cyklade iväg nästan på en gång helt själv. Fatta hur stort det är. Från rullstol och iväg på en cykel. Ett riktigt halleluja moment.
Pappa springer bredvid. Nästan på väg ut i gräset.
Här cyklar han så fint. Jag är verkligen världens lyckligaste mamma. Min lilla hjälte Casper.
Visst blir vi hela tiden påmind om han sjukdom. Varje gång han lägger sig så tar han på sin andningsmask eller när han ska på sina läkarbesök och utredningar. Men fan vilken frihetskänsla att kunna cykla.
Visst blir vi hela tiden påmind om han sjukdom. Varje gång han lägger sig så tar han på sin andningsmask eller när han ska på sina läkarbesök och utredningar. Men fan vilken frihetskänsla att kunna cykla.
Här har Mille krupit upp soffan bredvid Casper. Man blir lite trött av att cykla. Vila får man göra.
Mille gör också framsteg varje dag. Fortfarande världens bästa hund. Lite busig med förstås.
Världens bästa Jörgen fyller år i morgon. Han fyller på det magiska datumet 11 september. Jörgen jag älskar dig så mycket och jag önskar dig världens bästa födelsedag. Min kärlek till dig är starkare än någonsin. Tillsammans är vi starka. Jag finns för dig och stöder dig i allt. Du är bäst. Puss darling. Vi hade en underbar barnvecka förra veckan och vi har en sådan fin familj tillsammans. Inga bilder på Jasmine och Wiktor men de är också världens bästa barn som Casper.
Ni får nöja er med några mobilfoton idag. Eftersom min armbåge har varit kass, så är dator, kamera och sådant som är jobbigt. Skall få lite hjälp med städning i veckan och det är inte kul när det gått så långt. Jag är dock tillbaka på jobbet och gör så gott jag kan.
Önskade kanske att jag...
Köpt en chihuahua i veckan istället för en stor Dalmatiner. För efter olyckan på jobbet så har det varit lite tungt att vara hundägare. Men jag skulle inte sälja Mille för allt smör i Småland. Han är världens bästa hund. Alla kanske inte vet vad jag råkade ut på jobbet häromdagen. Gick bakom en vårdtagare som helt plötsligt säger. "Hjälp jag svimmar" och faller rakt i min famn. Få cirka 75 kg rakt i famnen när man inte är beredd gör ont. Fick en låsning i bröstkorgen och det har varit jobbigt att andas. Känts som lunginflammation utan hosta. Även haft ont i ryggen och svanskotan. Min redan skadade tennisarmbåge fick också sig en törn. Det har verkligen känts som jag blivit överkörd av en ångvält. Gick till läkaren och tur i oturen så fick jag en kortisonspruta i armbågen och fick en ny tablettl Tradil som jag ska ta för inflammationen. Kortisonsprutan har gjort susen för armbågen. Så inget ont som inte haft något gott med sig. Men det gör ont fortfarande. Speciellt att sitta vid datorn gör ont. Jag hoppas att jag kan börja jobba på onsdag igen. Måste prova i alla fall.
Vår söta goa Mille som idag ligger utslagen i soffan. Fortfarande trött efter ha lekt med sin syster i går.
Annars har han en himla go kompis som heter Ove också.
Söta Ove och Mille.
Ungarna har hittat en ny lekplats Skateparken.
Casper är så duktig på sparkcykel. Helt otroligt så duktig och pigg han varit i sommar. Vi har knappt använt rullstolen. Sommaren är ju bästa tiden för muskelsjuka. D-vitamin gör susen. Tufft att börja skolan. Gå upp tidigt och all koncentration tar på krafterna. En kväll var han så trött att han grät. Vi har haft skolmöte och pratat mycket om hans nedsatta arbetsminne och kanske han får specialhjälp efter jul. Den 5 september ska vi träffa handkirurgen och de ska kolla hans krokiga fingrar.
Casper har växt så mycket från förra året. Då var han bara skinn och ben.
Jasmine har också växt och är så söt liten donna. Här i skateparken.
De har varit så duktiga alla tre och hjälpt till med allt nu när jag varit skadad.
Sofia har nu flyttat till Stockholm och börjar idag sitt nya jobb som ombudsman för SSU. Lycka till säger vi till henne. Om någon känner till en ledig lägenhet i Stockholm så hör av er. Hon är skötsam och rökfri. Fast inkomst. Fyller snart 25 år min duktiga dotter. Ni följer väl henne på twittter och bloggen?
www.sofialund.se
Håll tummarna för mig att det ska bli bättre nu i rygg och allt.
Lektion nummer ett...
Ibland lär man sig en läxa den hårda vägen.
Om man ska göra en utflykt.
Nummer ett: lita inte på väderprognosen. Även om solen strålar hemma
så kan det regna två mil bort. Extra kläder bra att ha med.
Nummer två: skit i kameran. Har man två barn, varav ett behöver rullstol och lägg till en bångstyrig hundvalp så har du händerna fulla ändå.
Nummer tre: skit i fikan om du inte tänkt köpa ny ryggsäck.
Åkte ut till skogen och ön idag. När vi gått en bit så öppnade himlen sig. En riktig skur. Vi rusade in i skogen och försökte ta skydd.
Mysigt tyckte Mille och satte svansen högt.
Upp på stockar och stenar.
Undersöka allt.
Bra med keps när det regnar.
Kniv ska man ha med så man kan tälja pinnar tyckte Casper.
Ropade matte att det var fika?
Inga bilder från den kaotiska fikan. Mille gjorde allt för att stjäla bullar. Ryggsäcken var full av juice. Tre olika sorters bakverk hade jag lagt i samma påse. Låg sedan i en stor klump och de tre olika sorterna passade inte alls ihop. Nä ingen mysa fika.
När jag skulle fota höll Jasmine på att köra rullstolen med Casper i sjön. Jag vinglade med kameran och Mille.
Lätt att motiven blir sneda med MIlle i handen.
Skönt att vara hemma igen efter denna tur. Men frisk luft och natur är aldrig fel.
Vänstra, hästar och bad.
Har länge haft ont i min armbåge. Typ sedan i april. Häromdagen stod jag inte ut längre. Gick till sjukgymnasten och fick reda på att jag hade tennisarmbåge och jag skulle vila och avlasta den. Jag fick inte använda höger arm alls. Han sa att jag skulle vänstra. Men inte katten kan jag göra saker med vänster arm. Fick ett band att sätta på armen. Det funkade så bra. Fattar inte hur det går till Men det avlastar tydligen muskeln och lindrar smärtan.
Ungarna som varit på vift med sina andra föräldrar är på plats. Får säga att man inte riktigt är inne i mammarollen. Van att vara själv och bara ta hand om Mille. Alla ljud och stoj. Men man vänjer sig snabbt igen.
Då får man ta ut barnen på landet och låta de bada av sig. Lugnt och fridfullt. Nästan.
Mille trivdes så. Springa lös och bada.
Jasmine trivdes som fisken i vattnet.
Casper med.
Jörgen trivdes på land med Mille.
Jasmine visar sin bikini.
Fika på bryggan.
Tessan red förbi.
Fin häst.
Jasmine hoppar för glatta livet.
Söt hund. Wiktor var självklart också med. Man han gillar inte att vara med på bild.
Varmt så det kokar...
Oj vilken het dag det blev. Man blir helt orkeslös. En liten tur till Haverdalstrand blev det idag. Tyvärr hade brännmaneterna tagit över havet.
Fina men farliga. Barnen vågade inte att bada. Vi hade med oss Gabriel och Wiktor. Mina barn har åkt till Dalarna med sin pappa.
En hel strand för oss själva. Mille sprang av glädje och...
vilket mirakel, han går på vattnet.
Det gällde att titta på rätt håll. Mörkt åt ena.
Ljust och fint åt andra.
Badkrukan Garbriel.
Fint i Haverdal.
Häromdagen var vi på Ugglarps stranden.
Då var det bara små lätta moln.
Mycket folk. Fick knappt plats.
Annars var jag lite krasslig häromdagen. Fått i mig något olämplig så här i rötmånaden. Jag har ju känslig mage och det är faktiskt den första dagen som jag känner mig helt ok idag.
Mille växer och frodas.
Älskar att vara på hundrastgården och busa. Här med taxen Hipp eller var det Hopp han hette?
Det är klart att vi har båt...
Svarar vi den lätt snorkiga mannen nere i hamnen. Självklart ska vi också städa efter oss. Vi är ju vuxna människor som ska ha fest.
'
Här är Caspers båt som han fick av sin pappa på Jasmines födelsedag. För det var ju därför vi var där nere i hamnen och ställde till med fest.
Jasmine öppnar paket hemma på morgonen. Hon fyllde 10 år i lördags och det skulle vi ju fira.
Har man trångt hemma och vädret är fint så kan alltid ha kalas ute.
Här nere i båthamnen hittade vi en fin plats. Båtägarna tyckte klart att de ägde platsen där av den lilla snorkiga mannen. Men de flesta var bara trevliga och brydde sig inte om vår fest. Vi hade så himla trevligt.
Sofia dök upp från Lund. Sofia som fått ett jobb i Stockholm som regionsombudsman för SSU. Lycka till.
Jörgen stod för grillningen och allt var så gott. Ungarnas pappa och Linda hade också gjort god pastasallad och annat gott.
Lilla Mille var självklart med.
Glada kocken Jörgen.
Lite trångt men vi var ju många också.
Pappa Anders bjuder på vin.
Många trevliga med.
Sofia pratar säkert politik.
Alltid någon som passade Mille.
Min mamma och Erik kom ner från Värmland.
Jag tror att alla gillade maten.
Ljuset slocknar i tårtan innan hon hinner blåsa.
Vissa badade.
Eller spelade fotboll.
Jasmine 10 år och supernöjd.
Vacker som en solnedgång.
'Jag och Jörgen också jättenöjda med denna trevliga kväll.
Tillslut gick solen ned...
Det är över nu....
Kan egentligen bara sammanfatta min semester så här: Svenska jävla sommar. Riktigt skitväder de flesta dagarna. Frusit som en hund speciellt på kvällarna. Som när vi var på Äventyrslandet, på Hallands Väderö eller konserten på Brottet och Diggiloo, Kallt och regnigt.
Man tittar ut genom fönstret, solen skiner och man kollar vädret. Inget regn. Nu åker vi och badar. Tar ju alltid lite tid att få ihop alla barn och saker. När man väl är framme. Ösregn och kallt som bara den, Men som den snälla mamma man försöker vara, så sitter man där blåfrusen med barnens badlakan om sig. Väntar och ser alla fly fältet. När till och med ungarna vill åka hem ja då är det kallt. Vädret har verkligen svikit min semester.
Inga mysiga kvällar ute på altanen med vin och Jörgen. På måndag börjar jag jobba igen.
Ungarna trivdes på Äventyrslandet.
Mille gillade att åka båt.
Vackert men inget vidare väder på Hallands väderö.
Ungarna badar ändå.
Ett besök på medeltidaspel utanför Knäred. 400 år sedan freden slöts utanför Knäred.
Trevligt men svår att fotografera, Satt för långt bak. Finns fler bilder på Facebook om ni vill se fler.
En tur på stan.
Kärlek och stolthet. Mille ser stolt ut.
Semestern har varit mycket Mille. Mycket jobb och bus. Han är världens bästa hund men visst tar han mycket tid och kraft. Vi mötte en hundinstruktör på hundgården som gav oss några enkla tips som har förenklat vår uppfostran. Han väcker mycket uppmärksamhet och många vill komma fram och klappa honom. Man får ha god tid på sig när man är ute. Han kan öppna dörren själv och smiter gärna ut. Hade man haft en kamera uppsatt här ute så hade nog alla skrattat åt familjen Taikon. Vi springer ut och skriker i ren panik "Mille"
Mille retas och springer runt i alla grannarnas trädgårdar.
Vi har satt upp en säkerhetskedja nu. Men ungarna springer hej vilt och glömmer stänga dörren ändå. Men jag hoppas vi får rutin på det hela snart. Man är ju så rädd att han ska bli påkörd. Han är ju vår ögonsten och lilla bebis som väger över 18 kg. Jag hoppas ni andra får bättre semesterväder än jag haft. Känner mig inte utvilad och en semesterresa till Grekland att inte varit fel. Värme och paraplydrinkar. Men det får väl bli nästa år.
Sm veckan I Halmstad.
Mille tar en powernapp på stan.
Vart än du är på väg i sommar, så ta det lugnt. Reflektera och umgås med de du älskar.
Om ni undrar...
varför jag inte bloggat så mycket den sista tiden så beror det på datorstrul. Båda min och Jörgens har krånglat. Nu fungerar Jörgens mac i alla fall. Sedan började vår semester inte så bra. Jörgen har plågats av sitt diskbråck och haft det jättejobbigt. Börjar äntligen bli lite bättre nu. Jag har haft ont i min armbåge men det har inta alls varit så jobbigt som det varit för Jörgen. Mille far runt som ett yrväder och ungarna bråkar och man känner sig som familjen Taikon. Känns som jag bara varit en sur tjatig gammal morsa. Men jag kan verkligen bli sur på denna barnaskara som bara vill sitta och häcka framför datorn. Inte resa sig upp och göra ett handtag. Jag fick värsta utbrottet igår och nu får det faktiskt bli andra bullar av. De tror att världen bara snurrar kring dem och deras mobiler och datorer. Citat från ett barn i går " jag har inte fått göra på datorn på hela dagen" Dock suttit 3 timmar på morgonen och var sedan ute och badat hela eftermiddagen på brottet. Precis som det var ett straff att få åka och bada. .
Fika hos kompisarna blev det en dag. Mille fick träffa deras lilla vovve Seven. Lite rädd blev Mille.
Fina på skolavslutningen.
Jasmine hoppar av glädje för det är sommarlov.
Många promenader blir det med Mille. Han är så duktig. Växer så det knakar.
Vill vara med överallt och stjäl allt som är ätbart. Här besöker vi hembyggdsparken i Ängelholm.
Där fanns söta djur.
Ja mycket barn och hundar. Trevlig midsommar på er.
